Sociala medier

Vad betyder sociala medier?

Sociala medier är ett paraplybegrepp för en mångfald av plattformar som möjliggör innehållsskapande, delande av innehåll och kontakter med andra användare. I talspråk syftar begreppet sociala medier framför allt på sociala nätverkstjänster, såsom Facebook, Instagram, Snapchat och TikTok.

De mest använda sociala medieplattformarna bland ungdomar och unga vuxna är annat WhatsApp, TikTok, Snapchat, Instagram och YouTube. Bland annat Discord, Steam och Twitch är speciellt populära bland spelare. 

 

Varför och för vad används sociala medier?

Sociala medier används till många olika ändamål och vi har alla olika motiv till att använda sociala medier. Vi är på sociala medier för att hålla kontakt, skaffa ny kunskap, för nöje eller inlärning. Sociala medier erbjuder möjligheter för kreativitet, inspiration och möjligheter att utrycka sig själv. Å andra sidan kan sociala medier användas för att bygga identiteten och för att förverkliga sig själva. För en stor del har tillvaron på sociala medier blivit en vana som är svår att bryta.

 

Aktivt eller passivt på sociala medier?

 

  • Aktiv användning innebär bl.a. sociala kontakter och innehållsskapande (till exempel att publicera bilder eller videon).
  • Passiv användning innebär däremot till exempel att skrolla på innehåll och gilla inlägg.

Det är viktigt att ibland stanna upp och reflektera över hur och till vad du egentligen använder sociala medier, hur mycket tid det tar och hur medveten du är om dina vanor.

Ibland kan tillvaro på sociala medier bottna sig i exempelvis ensamhet, problem med självkänslan, stress eller andra bekymmer som man söker lindring eller distraktion från genom sociala medier. Om du märker att du använder sociala medier för att fly från eller bedöva jobbiga känslor och situationer, är det bra att komma ihåg att sociala medier också kan förstärka problemen.

Vad gör sociala medier så fängslande?

Bakgrunden till sociala mediers förmåga att fånga vårt intresse utgörs av många faktorer. Sociala medier erbjuder gemenskap, ständigt nytt intressant innehåll och en flyktväg från vardagens tristess. Dessutom är sociala medier alltid tillgängliga, eftersom telefonen i huvudsak är med hela tiden. Sociala medier erbjuder användare sociala belöningar (gillamarkeringar, reaktioner, kommentarer) vilket frigör dopamin i våra hjärnor och skapar en känsla av välbehag. Faktum är, att väntan på gillamarkeringar frigör dopamin och får oss att använda sociala medier mer! 

Sociala medier innehåller olika mekanismer för att hålla oss engagerade och fast i applikationen, stanna kvar allt längre tider och återkomma om och om igen. Strategierna och mekanismerna grundar sig på beteendepsykologi och baserar sig på mänskliga behov.

 

Några strategiska faktorer som bidrar till att fängsla är:

 

  • Snabbt tempo, ständigt föränderligt och förnyande innehåll
  • Notiser, aviseringar
  • Musik, ljudeffekter och färger
  • Oändligt innehåll (t.ex. på Instagram kan du bläddra i flödet utan att nå en ”slutpunkt”)
  • Alltid något nytt att upptäcka
  • Möjligheter till interaktion
  • Rekommendationer och förslag på innehåll
  • Innehåll som fortsätter automatiskt (t.ex. videor som startar automatiskt)

Färdigheterna i känsloreglering, vardagsstruktur och självkontroll påverkar stort hur bra tillvaro på sociala medier hålls i kontroll.  Hjärnområden som ansvarar för känsloreglering mm utvecklas till minst 25 års ålder, vilket kan förklara varför unga är särskilt mottagliga för spel- och skärmrelaterade problem. Personer med neuropsykiatriska drag har ofta utmaningar med självkontroll, vilket kan öka risken att fastna på sociala medier.

TILLBAKA TILL INFORMATIONSSIDAN

Lähteitä:

Abel, J., Buff, C. & Burr, S. (2016). “Social Media and the Fear of Missing Out: Scale Development and Assessment.” ­Journal of Business & Economics Research 14(1), 33–44.

Ebrand Group Oy & Oulun kaupungin sivistys- ja kulttuuripalvelut. 2022. Suomessa asuvien 13-29 -vuotiaiden nuorten sosiaalisen median palveluiden käyttäminen ja läsnäolo.

Maartje Boer, Gonneke W.J.M. Stevens, Catrin Finkenauer, Margaretha E. de Looze, Regina J.J.M. van den Eijnden. 2021. Social media use intensity, social media use problems, and mental health among adolescents: Investigating directionality and mediating processes. Computers in Human Behavior, Volume 116, 2021, 106645, ISSN 0747-5632, https://doi.org/10.1016/j.chb.2020.106645.

Marin, Kirsi, Jarkko Järvelin & Eija Myllymäki. 2018. Ongelmallinen internetin ja sosiaalisen median käyttö: opas työntekijöille. Pelituki. Saatavilla: https://pelituki.fi/staging/wp-content/uploads/2020/02/Netti_some.pdf

Paakkari, L.; Tynjälä, J.; Lahti, H.; Ojala, K.; Lyyra, N. Problematic social media use and health among adolescents Int. J. Environ. Res. Public Health 2021, 18(4), 1885. https://doi.org/10.3390/ijerph18041885

Tanner, N., Radwan, R., Korhonen, H. & Mustonen, T. (2020). Sosiaalinen media, ongelmallinen sosiaalisen median käyttö ja someriippuvuus. Sosiaalipedagogiikan säätiö, Helsinki.