Problematiskt digitalt spelande & bruk av sociala medier

Kivikauden ihminen tökkii älypuhelinta kepillä.

Vad är problematiskt digitalt spelande och bruk av sociala medier?

Spelande eller tillvaro på sociala medier kan betraktas som problematiskt om det leder till återkommande och långvariga negativa konsekvenser, och/eller att personen har svårt att kontrollera sitt beteende. Det kan innebära att du fortsätter att spela eller vara på sociala medier trots att du vet att det orsakar olika problem eller fast du egentligen inte ens vill göra det. Försämrad självkontroll kan synas till exempel genom att det är svårt att minska eller att sluta och att försöken misslyckas.

Problematiskt spelande eller bruk av sociala medier innebär ofta att spelande eller sociala medier prioriteras framför andra viktiga delar av livet, vilket kan leda till att arbete, studier, relationer eller andra ansvarsområden försummas. Motiven för beteendet kan vara ett behov att fly situationen och spelandet eller sociala medier används för att undvika eller bedöva oro och andra problem.

Det är viktigt att komma ihåg att även om du skulle spela eller vara på sociala medier längre tider, betyder det inte nödvändigtvis att det är problematiskt. Märkbart är att ju mer tid man spenderar vid spel eller på sociala medier, desto större risk finns för spel- och nätrelaterade problem.

    Hur känner man igen problematiskt digitalt spelande?

    Om du funderar på om ditt spelande är problematiskt kan du ställa dig själv följande frågor:

    • Kretsar dina tankar ständigt kring spel?
    • Upplever du abstinensbesvär, såsom irritation eller nervositet, när du inte kan spela?
    • Känner du ett behov av att spela allt längre eller oftare?
    • Har du försökt minska eller sluta spela, men misslyckats?
    • Spelar du mycket trots att du vet att det påverkar ditt välmående negativt?
    • Ljuger du eller döljer hur mycket du spelar för dina närstående?
    • Spelar du för att undvika eller glömma bort jobbiga känslor och problem? (flyktspelande)
    • Har du försummat relationer, ansvar eller viktiga möjligheter i livet på grund av spelandet?

     

    Frågorna är utformade utifrån kriterierna för problematiskt digitalt spelande (DSM-5). Om du svarar ”ja” på flera av frågorna kan det vara bra att granska dina spelvanor och prata med någon om det.

      Hur känner man igen problematiskt användning av sociala medier?

      Ifall ditt sätt att använda sociala medier oroar dig, reflektera över ditt förhållande till sociala medier genom att ställa dig följande frågor:

      • Tillbringar du omedvetet mycket tid på sociala medier? Har du svårt att kontrollera tiden och ta pauser?
      • Känner du ångest, rastlöshet eller rädsla för att missa något (FoMo) när du inte är inloggad på sociala medier?
      • Har ditt intresse för andra aktiviteter minskat? Försummar du t.ex. motion, relationer, hobbyer, hälsa, arbete eller studier?
      • Använder du sociala medier för att undvika jobbiga känslor, sociala situationer, ensamhet eller tristess?
      • Orsakar sociala medier fysiska problem, såsom smärta i nacke och axlar, huvudvärk, ögontrötthet, ergonomiproblem, sömnsvårigheter eller karpaltunnelsyndrom i vristen?
      • Upplever du ett tvångsmässigt behov av att logga in på sociala medier allt oftare? Blir du irriterad om du försöker begränsa din tillvaro på sociala medier?
      • Ljuger du eller döljer hur mycket tid du spenderar på sociala medier? Känner du skuld över din konsumtion?
      • Vill du minska eller sluta använda sociala medier, men misslyckas med att kontrollera det?

      Frågorna baseras på kännetecken för problematiskt användande av sociala medier. Om du svarar ”ja” på flera av dem kan det vara bra att reflektera över dina vanor och prata med någon om det.

        Kaksi kättä ojentuneina toisinaan kohti kämmen ylöspäin. Toisen kämmenen yläpuolella on kysymysmerkkejä, toisen hehkulamppuja.
        TILLBAKA TILL INFORMATIONSSIDAN

        Lähteitä:

        American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM–5). https://www.psychiatry.org/psychiatrists/practice/dsm

        Griffiths, M. (2016). Gaming Addiction and Internet Gaming Disorder. Teoksessa Kowert, R. & Quandt, T. (toim.) The Video Game Debate: Unravelling the Physical, Social and Psychological Effects of Digital Games. New York: Routledge, 74-93

        Järvelin, Jarkko, Kirsi Marin & Eija Myllymäki. 2018. Ongelmallinen digipelaaminen: opas työntekijälle. Pelituki. Saatavilla: https://pelituki.fi/staging/wp-content/uploads/2020/01/Digipelaaminen_opas.pdf

        Marin, Kirsi, Jarkko Järvelin & Eija Myllymäki. 2018. Ongelmallinen internetin ja sosiaalisen median käyttö: opas työntekijöille. Pelituki. Saatavilla: https://pelituki.fi/staging/wp-content/uploads/2020/02/Netti_some.pdf

        Paakkari, L.; Tynjälä, J.; Lahti, H.; Ojala, K.; Lyyra, N. Problematic social media use and health among adolescents Int. J. Environ. Res. Public Health 2021, 18(4), 1885. https://doi.org/10.3390/ijerph18041885

        Tanner, N., Radwan, R., Korhonen, H. & Mustonen, T. (2020). Sosiaalinen media, ongelmallinen sosiaalisen median käyttö ja someriippuvuus. Sosiaalipedagogiikan säätiö, Helsinki.

        World Health Organization. (2018). International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 10th Revision. ICD-11 for Mortality and Morbidity Statistics (ICD-11). https://www.who.int/classifications/icd/en/