Nepsydrag, spelande & sociala medier

Hur påverkar neuropsykiatriska drag spelande och sociala medier?

Att spela digitala spel och använda sociala medier är vanliga sätt att tillbringa fritiden på för personer i alla åldrar. Forskning visar att barn med neuropsykiatriska drag tenderar att spendera mer tid på spel och annat digitalt innehåll jämfört med neurotypiska jämnåriga eller syskon. Vanor och intressen som utvecklas i barndomen kan ofta kvarstå genom tonåren och in i vuxenlivet. Även uppfostran och familjens inställning till spelande och skärmtid har betydelse.

Forskning har också visat att många unga med autism föredrar digitalt spelande och digitala medier framför andra fritidsaktiviteter. Detta kan bero på att ansikte-mot-ansikte-interaktioner kan vara utmattande samt att digitala spel erbjuder en tydlighet och förutsägbarhet som kan kännas trygg och tilltalande.

För många med neuropsykiatriska drag framstår spelande och sociala medier som meningsfulla och attraktiva aktiviteter eftersom de ger omedelbara, snabba och starka belöningar, vilket hjälper mot känslan av tristess. Spelande eller sociala medier kan därför kännas mer engagerande än långsammare aktiviteter som inte ger lika omedelbar och intensiv stimulans. Samtidigt kan neuropsykiatriska drag göra digitalt spelande och sociala medier extra lockande, vilket kan förstärka symtomen, då hjärnan blir alltmer beroende av snabba belöningar.

Är neuropsykiatriska drag kopplade till problematiskt spelande eller sociala medier?

Forskning visar att både ADHD- och autismsymtom är kopplade till problematiskt spelande. Exempelvis har symtom på koncentrationssvårigheter visat sig vara en bidragande faktor bakom problematiskt digitalt spelande. Även svårigheter med exekutiva funktioner, såsom planering och impulskontroll, kan förklara sambandet.

Neuropsykiatriska symtom kan påverka självkänslan, självbilden och tron på sina förmågor att klara av saker. Forskning visar att utmaningar kopplade till självkänsla kan öka risken för spel- och internetrelaterade skador.

Ibland kan spelande eller sociala medier fungera som en omedveten form av ”självmedicinering”, särskilt för att hantera ADHD-relaterade symtom såsom tankekaos och rastlöshet. Att fokusera på spel eller annan engagerande aktivitet kan hjälpa till att dämpa ett överaktivt tankeflöde.

Hur kan spelande och sociala medier stärka välmående?

Spel kan vara ett specialintresse eller ett sätt att hyperfokusera, vilket gör att spel erbjuder mängder med engagerande innehåll. Även i dessa fall är det viktigt att träna på tidsplanering, självreglering och känslohantering för att skapa balanserade spelvanor.

För många med neuropsykiatriska drag kan ansikte-mot-ansikte-interaktioner vara utmanande eller utmattande. Kommunikation via internet kan vara mer tillgänglig, mindre stressande och ge större kontroll över sociala situationer – du kan exempelvis lämna en konversation när du vill. Det är med negativa erfarenheter av sociala sammanhang, men genom spel och sociala medier kan man hitta gemenskap och personer med liknande intressen.

Spelande kan också ge en känsla av skicklighet och framgång – känslan av att vara bra på något. Detta kan vara särskilt betydelsefullt för personer med neuropsykiatriska drag, ifall man har fått negativrespons genom livet, exempelvis på grund av svårigheter med exekutiva funktioner. Ouppmärksamhet, impulsivitet och låg stresstålighet kan ha lett till utmaningar i skolan eller studier, men i spel kan man få positiva upplevelser av att lyckas och utvecklas. Att få bekräftelse och uppmuntran från andra är viktigt för alla, och spel kan vara ett område där du får möjlighet att visa din kompetens.

Spel och sociala medier ger även stora möjligheter till kreativitet och självuttryck. Att designa spelkaraktärer och spelvärldar, fotografera, skapa videor eller dela sin konst – spel och sociala medier kan vara fantastiska plattformar för kreativa intressen!

Visste du att digitala spel kan användas i terapeutiska interventioner och rehabilitering? Forskning visar att spelbaserade terapier kan vara effektiva för att förbättra kognitiva funktioner och minska exempelvis ADHD-symtom.

Lähteitä:

Boer, Maartje, Gonneke Stevens, Catrin Finkenauer & Regina van den Eijnden. 2020. ”Attention Deficit Hyperactivity Disorder-Symptroms, Social Media Use Intensity, and Social Media Use Problems in Adolescents: Investigating Directionality”. Child Development, 91:4, s. 853-865.

Craig, F., Tenuta, F., De Giacomo, A., Trabacca, A. & Costabile, A. 2021. ”A systematic review of problematic video-game use in people with Autism Spectrum Disorders.” Research in Autism Spectrum Disorders, 82, 1-17. https://doi.org/10.1016/j.rasd.2021.101726

Durkin, K. 2010. ”Videogames and Young People with Developmental Disorders.” Review of General Psychology, 14(2), 122–140. https://doi.org/10.1037/a0019438

Masi L, Abadie P, Herba C, Emond M, Gingras M-P and Amor LB. 2021. ”Video Games in ADHD and Non-ADHD Children: Modalities of Use and Association With ADHD Symptoms.” Front. Pediatr. 9:632272. doi: 10.3389/fped.2021.632272

Oksanen, Jonna & Reetta Sollasvaara. 2017-2019. Esteille hyvästit! Opas autismikirjon sekä adhd- ja Tourette-oireisten lasten kasvattajille. Helsinki: Esteetön lapsuus neurokirjon lapselle ja nuorelle 2017-2019 hanke, Autismisäätiö.

Peñuelas-Calvo, I., Jiang-Lin, L.K., Girela-Serrano, B. et al. 2022. ”Video games for the assessment and treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder: a systematic review.” Eur Child Adolesc Psychiatry 31, 5–20 (2022). https://doi.org/10.1007/s00787-020-01557-w

Savikuja, Tuula & Anita Puustjärvi (toim). 2022. Nepsy-opas. Tukea neuropsykiatrisiin haasteisiin. Jyväskylä: PS-kustannus.

Suikkanen, Hanna. 2023. Nuoren ADHD-opas. Jyväskylä: PS-kustannus.