Familjens samspel
Varför är familjens samspel viktigt?
Samspelet mellan familjemedlemmarna utgör grunden för barnets välbefinnande. När samspelet är positivt, öppet och baserat på tillit – och när barnets behov och personlighet får ta plats – stärks barnets självkänsla och utveckling. En tillitsfull relation mellan vuxna och barn i familjen skapar också goda förutsättningar för att förebygga spel- och nätrelaterade problem. Spelande och sociala medier medför inte enbart problem, utan erbjuder också mycket positivt och känslor av att lyckas. En fungerande kommunikation behövs för att kunna komma överens om regler kring spelande och sociala medier samt för att öva på en trygg och balanserad digital tillvaro.
Spelande och sociala medier kan också orsaka utmanande situationer i familjer. Det är bra att komma ihåg att barnet inte bråkar eller beter sig illa avsiktligt eller av elakhet. Utmanande beteende är alltid ett budskap till de vuxna om något. Hos barn med neuropsykiatriska drag finns faktorer i bakgrunden som skapar annorlunda förutsättningar för barnets funktionsförmåga. Barnet agerar efter bästa förmåga och övar på att hantera olika situationer. Den vuxne bör ge barnet möjlighet att agera på sitt eget sätt när det är möjligt samt uppmuntra barnet och vara konsekvent och tydlig i sina uppmaningar.
När man talar om samspel glömmer man ofta att även icke-verbal kommunikation har stor betydelse. Var uppmärksam på dina egna gester, ansiktsuttryck och tonläge, och kommunicera tydligt och lugnt. Kom ihåg att visa hur viktigt och unikt barnet är som hen är. Ni kan tillsammans prova vad som fungerar: känns det till exempel bra att kramas, är det trevligt med ögonkontakt eller ej. Du är ett viktigt stöd, en trygghet och en förebild i barnets vardag.
Hur påverkas familjens samspel av neuropsykiatriska drag?
Neuropsykiatriska drag kan påverka familjens samspel på många sätt. Det är viktigt att familjens vuxna är medvetna om neuropsykiatriska bakgrundsfaktorer, för att kunna förstå barnets reaktioner och beteenden i olika situationer. Det är också bra att komma ihåg att det alltid är den vuxna som bär ansvaret för att samspelet med barnet fungerar. Barn behöver mycket stöd, vägledning och uppmuntran för att fungera i olika situationer och miljöer.
Att vara tillsammans med andra människor kan för ett barn med neuropsykiatriska drag vara väldigt intensivt, känslomässigt och utmattande. Reaktionerna av påfrestande situationer kan se olika ut: en del blir kanske arga och utåtagerande, medan andra drar sig undan eller skuldbelägger sig själva. I samspelet är känslor ofta starkt närvarande, och svårigheter med att känna igen sina egna eller andras känslor kan lätt skapa konflikter i familjen. Tidigare negativa erfarenheter kan också göra att situationer utvecklas i fel riktning redan från början. Barn eller ungdomar med neuropsykiatriska drag kan dessutom tolka andras ord och handlingar på sitt eget sätt, vilket lätt kan leda till missförstånd och konflikter. Om barnet har svårt med exekutiva funktioner kan det också vara svårt att förstå orsak och verkan i olika situationer.
För många med neuropsykiatriska drag tar vardagen mycket energi. Kraven utifrån och känslan av att vara annorlunda kan skapa stress och påverka självkänslan negativt. Då kan barnet bli extra känsligt för krav, vilket ökar risken för konflikter. Om barnet redan är stressat behövs det ofta inte mycket hemma för att känslorna ska svämma över.
Vad om föräldern själv har neuropsykiatriska drag?
Ifall du som förälder har svårigheter med egen känsloreglering eller om du har liknande impulsiva drag som ditt barn, kan samspelet vara extra utmanande. Som förälder är det viktigt att du är medveten om hur neuropsykiatriska drag påverkar dina egna reaktioner, din stressnivå eller hur du tolkar vissa situationer. Eftersom det är på den vuxnas ansvar att samspelet med barnet fungerar, är det oerhört viktigt att ta hand om sin egen ork och sitt välbefinnande.
Sök hjälp för den egna orken och vardagens utmaningar med låg tröskel. Kamratstöd är en viktig stödform för många, vars barn har eller, som själva har neuropsykiatriska drag. Information om tjänster och kamratstöd hittar du HÄR .
Hur kan man stärka familjens samspel?
Familjens samspel kan stärkas på många sätt. Att vara tydlig och konsekvent, minska stress och påfrestningar, försöka förebygga bråk och öva på att hantera känslor är viktiga sätt att stärka samspelet i familjen – särskilt om någon i familjen har neuropsykiatriska drag.
Det är bra att förebygga överbelastning under dagen. Fundera hur man t.ex. kan minska belastning genom sinnesförnimmelser (brusreducerande hörlurar, lugnt utrymme vart man dra sig m.m.). Ifall barnet blir överstimulerat av ett visst spel, är det bra att fundera på vilka tider på dygnet det är lämpligt att spela spelet eller överväga att byta till ett annat, lugnare spel. Det lönar sig att diskutera både för- och nackdelar kring spelande tillsammans med barnet och tillsammans sätta grunden för fungerande spelregler.
Barn lär sig genom att lyckas, inte genom att misslyckas. Ge ditt barn möjlighet att lyckas med hjälp av tydliga instruktioner, förberedelser och påminnelser. Att stöda övergången från ett till annat kan kräva mer av dig som förälder, men underlättar för barnet att lyckas. Kom ihåg att anpassa kraven efter just ditt barn och ge positiv respons också för små framgångar – beröm hjälper mycket mer än att tillrättavisa ”dåligt” beteende.
Barnets förmåga att hantera vardagens frustrationer, besvikelser och krav hänger tätt ihop med känsloreglering. Barns känsloreglering är fortfarande under utveckling, och barn med neuropsykiatriska drag ligger ofta ett par år efter sina jämnåriga kamrater. Därför är det viktigt att vuxna föregår med gott exempel genom sitt eget agerande. Det kan man göra genom att sätta ord på sina känslor och handlingar för barnet, till exempel: ”Nu känner jag mig arg, så jag går ut på en promenad.” Efter ett känsloutbrott är det också bra att hjälpa till att sätta ord på barnets känslor. Bekräfta barnets känslor, förklara varför vi har känslor och påminn om att alla känslor är tillåtna. Kom ihåg att även föräldrar får göra misstag. Det viktigaste är vad som händer sedan – be om ursäkt när det behövs och föregå även där med gott exempel.
Alla barn behöver känna sig accepterade precis som de är. Det blir lättare att visa barnet den acceptansen om du som förälder också kan acceptera situationen, barnets eventuella diagnos eller neuropsykiatriska drag, och att ditt barn kanske inte alltid agerar på samma sätt som neurotypiska barn. Genom acceptans minskar risken för att ställa krav som barnet inte kan leva upp till. Lyft fram och jobba med barnets styrkor och ge mycket beröm. Barnet behöver känna att det duger som det är, oavsett hur det klarar olika situationer. Spendera gärna tid tillsammans genom gemensamma aktiviteter och visa att du uppskattar barnets sällskap. Barn och unga, oavsett ålder, behöver sina föräldrars uppmärksamhet och närvaro.
Stöd och hjälp i vardagliga utmaningar erbjuds b.la. via:
- Pelituki stödtelefonen till familjer
- Kamratstödsgrupper (bl.a. via ADHD- och Autismiliitto och Suomen Tourette ja OCD-yhdistys)
- Anpassningskurser, familjerehablitering (t.ex. LAKU-rehabilitering)
- Basservice (barnrådgivning, familjerådgivning, skolhälsovård, studerandehälsovård)
Kom ihåg att du kan be om anpassningar och andra förändringar i både undervisningen och skolmiljön, så att ditt barn får bättre förutsättningar att lyckas.
Läs mer om tillgängligt stöd och kamratstöd HÄR. Material, övningar och uppgifter för att stärka samspelet i familjen och för att hantera spel och sociala medier hittar du HÄR.
Källor:
Ahangaran, R. 2023. Prata känslor med barn: Känsloboken för viktiga vuxna.
Jäntti, E. & Savinainen, R. 2018. Nepsyt – Erityistä elämää. Hämeenlinna: Karisto.
Karpathakis, G. 2017. Underbara ADHD. Den svåra superkraften.
Oksanen, J. & Sollasvaara, R. 2019. Esteille hyvästit! Helsinki: Autismisäätiö
Pirkanmaan hyvinvointialue: Kuinka ohjaan nepsy-lasta ja -nuorta? https://www.pirha.fi/web/nepsy-neuropsykiatriset-vaikeudet/vinkkeja-nepsy-arkeen/kuinka-ohjaan-nepsy-lasta-ja-nuorta#luo-lapseen-hyva-yhteys
Savikuja, T. & Puustjärvi, A. 2022. Nepsy-opas. Tukea neuropsykiatrisiin haasteisiin. Jyväskylä: Santalahti-kustannus.